Inom viss belysningsverksamhet och forskning så har begreppet HCL kapats och dess initiala avsikt, att såväl visuellt som icke visuellt inspirera till stimulerande belysningsmiljöer, decimerats till att mest avse ”hormonljus” med ungefärlig definition: Med en kallare (blåenergirik) ljusfärg på morgonen så blir vi pigga och alerta och med en varmare ljusfärg senare på dagen så blir vi avslappnade och sover gott.

Vissa företag inom ”belysning” har utnyttjat forskningsrön, även om signifikanta för sina specifika förutsättningar och förhållanden, och utvecklat en tydlig ”well-washing” som kan jämföras med det trendande och i realiteten alltför vanliga ”green-washing”.  

Betydelsen av en anpassad och väl gestaltad ljusmiljö 

Sätter här ovan citattecken kring belysning för att många relaterade aktörer uppenbart har en högst måttlig insikt om och respekt för hur avgörande en anpassad och väl gestaltad ljusmiljö är. Både som generellt syngrundade och för att ge optimala förutsättningar för avsedd uppgift, för trivsel, trygghet och välmående. Rumsliga och själsliga sammanhang som är långt mer komplexa än att låta sig nämnvärt styras av en kallare eller varmare ljusfärg vid en specifik tidpunkt.

Som en konsekvens har i mer seriösa och initierade sammanhang det urvattnade HCL övergetts och ersatts av begreppet ”integrative lighting”, vars definition i princip är identiskt med den initialt avsedda för HCL: Att ljusplaneringen skall utgå från människans behov i den aktuella kontexten och i harmoni ta hänsyn till Visuella, Emotionella och Biologiska faktorer men med de aktuella tilläggen: På ett så energieffektivt och hållbart sätt som förutsättningarna gör  möjligt. 

Ljusmiljö och människans välmående 

Trivsel, välmående, trygghet och prestation får vi genom varierade och stimulerande (ljus-)miljöer inte av en specifik ljusfärg vid en viss tidpunkt. En trist och utslätad ljusmiljö upplevs som platt och ointressant oavsett ljusfärg. Men visst, absolut en bonus om vi i ljusplaneringen kan ta hänsyn även till den icke visuella, hormonella, påverkan, men aldrig som primär ambition. Möjligtvis med vissa vårdande miljöer och sammanhang undantagna.

Vi vet idag att ljusstrålningens energiinnehåll, dess spektrala karaktär (SPD), påverkar inte bara vår förmåga att se och förstå utan även många hormonella processer och funktioner. Som det visat sig på fler sätt och i mer komplexa samspel mellan ögat och hjärnan än forskningen för bara några år sedan visste. Klart är att mer forskning för mer initierade rekommendationer kring detta behövs. 

I sammanhanget spännande och intrikat är det som framgick i en kanadensisk forskningsstudie för några år sedan, att ljusets varmare våglängder visar sig ha en förmodligen lika stor icke visuell påverkan som de omhuldade blå våglängderna (typiskt kring 480 nm). 

Near Infra Red (NIR) och dess möjligheter 

Spännande rön som nu också får stöd i en klinisk forskningsstudie från Nederländerna. Hur många har hört begreppet NIR (Near Infra Red)? Måhända ytterligare en hänsyn att lägga till i en icke-visuell kontext?  

Vad vi väl alla förstått är att elljus är bra (om bra) men dagsljus är bäst för vårt välbefinnande och en kalibrerad dygnsrytm. Och det är där, i dagsljuset som vi hittar NIR-våglängder i en faktiskt så hög andel som 50 %, i änden av och förbi ögats synbarhetsområde (typiskt 400 – 800 nm för ett ungt, friskt öga) med ett nedre tröskelvärde för NIR kring 630 nm. En mätbar och tydligt positiv inverkan av NIR, på till exempel fysisk hälsa (ökat immunförsvar och lägre vilopuls), visar sig dock börja kring 850 nm, ett våglängdsområde bortom det syngrundande och som vi inte är i närheten av i modernt elljus. Men backar vi tillbaka till glödljuset, med våglängdsområden upp mot 1200 nm, så kan vi tillgodoräkna oss desto mer gynnsam påverkan, men så klart något som då samtidigt leder till högre energiförbrukning, utan benefit för det seende ögat, och till en högre värmealstring som kanske behöver kylas bort. Speciellt idag en klar nackdel när vi måste tänka på ett så optimalt energiutnyttjande som möjligt.  

Man kan leka med tanken på att tillföra NIR i LED-moduler, i våglängder optimalt anpassade för specifika behov, som till exempel kompensera brist på D-vitamin och andra organiska ämnen, kanske som en konsekvens av för lite dagsljusexponering, då hälsobringande egenskaper bedöms kunna väga upp för den extra energiåtgången. 

Fullspektrumljus och dess fördelar 

Nu finns ändå en mer närliggande och tillgänglig väg till i vart fall en viss dos NIR, speciellt inspirerande för oss som vurmar för (LED-)ljuskaraktärer med rikliga och jämna spektrum (fullspektrum/kontinuerligt spektrum), som förutom påtagligt visuella fördelar nu alltså visar sig kunna gynna också vissa icke visuella processer som triggas inom de röda våglängdsområdena. Fullspektrumljus finns i Annells utbud, med tilläggsbeteckningar som SunLike och Spectra (t ex modellfamiljerna Plain och ILO), och rekommenderas som den bästa och finaste ljuskvalitet en inomhus vistelsemiljö kan erbjudas. 

Olika forskningsresultat visar också att LED med fullspektrumkvalitet förbättrar arbetsminne, ökar prestationsförmåga och processtempo samt inlärningsförmåga och noggrannhet hos unga vuxna. Även att fullspektrum, med ett rikligt och jämnt fördelat spektralt energiinnehåll och ett Ra ≥ 95, ökar välbefinnande och minskar trötthet i kontorsmiljö, i jämförelser med standard-LED med Ra >80-85. Och tänk att vi nu också får kring och i oss lite NIR på köpet, vart skall då detta inte kunna leda? 

//Staffan Annell