Bananflugan är ett vanligt skadedjur som finns över hela världen i närhet till ruttnande frukt eller människans matavfall. Under 2000-talet kom en höjdpunkt i lilla flugans existens när man upptäckte att flugan kunde bana väg för ett Nobelpris om ljusets inverkan på hur människan och övriga organismer mår. 2017 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young, hittade en intressant gen hos bananflugan som visade sig styra den biologiska* och fysiologiska** dygnsrytmen. De lyckades lyfta på locket till cellernas inre klocka och kunde visa hur den fungerade. Denna regelbundna anpassning brukar vi kalla cirkadiansk rytm. Pristagarna förklarar hur människor, växter och övriga djur med samma gen behöver optimera sin fysiologi* inför dygnets och ljusets olika faser. De tre pristagarna visade att bananflugans gen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. Ytterligare proteiner kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler och hur ljus synkroniserar klockan enligt samma princip som för i övriga flercelliga organismer som anpassar sin fysiologi efter dygnets ljusa och mörka timmar. Allt liv på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt, men hur fungerar detta urverk? En självgående inre klocka behövs för anpassning till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism (ämnesomsättning). Forskningen visar att en välfungerande dygnsrytm är viktigt för hälsa och välbefinnande. *Biologi är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi. **Fysiologi är vetenskapliga studier av funktioner och mekanismer som arbetar inom ett levande system. Källa: Wikipedia.