Ljus kan förorsaka blekning och även nedbrytning av belysta material. I butiker kan det medföra att varor blir osäljbara och i museer kan ljuset förstöra oersättliga utställningsföremål. LED-ljus avger minimal UV-strålning men äldre traditionella ljuskällor har (hade) oftast en fotokemisk påverkan från UV där en dominerande faktor liksom från sol -och dagsljus är hög belysningsstyrka och lång exponeringstid. Allt ljus, och speciellt sol- och dagsljus, bleker vid långvarig exponering i höga belysningsstyrkor. En enhet som används i sammanhanget är luxtimmar, alltså produkten av antalet lystimmar och belysningsstyrkan i lux. För medelkänsliga och känsliga utställningsföremål, t.ex. tavlor, textilier, skinn och läder, rekommenderas belysningsstyrka på högst 50 lux (lx) och en årlig dos på 150 kiloluxtimmar (klxh). För LED-ljus av hög kvalitet kan särskilda undantag gälla. UV-strålning är osynlig och alstras på kortare våglängder än det syngrundande ljuset. Den tillför inte belysningen något positivt och bör av hälsoskäl hållas på så låg nivå och under så kort tid som möjligt. På hälsoområdet används UV-strålning för desinfektion och sterilisering. Vill man titta närmare på andelen UV- ljus och spektral sammansättning kan man göra det genom att se på UV-innehållet i mikrowatt per lumen (µW/lm). Df är en faktor som väger blekningseffekten av strålning i våglängdsområdet 300 – 700 nm enligt en standardiserad metod. Livsmedelsbutiker har ofta problem med missfärgning och blekning av kött och charkuterivaror. Detta är inte enbart ett belysningsproblem då blekning av kött sker vid exponering i ljus och om syre finns närvarande genom oxidering. Om man lyckas utestänga syret med hjälp av t.ex. förpackningen sker ingen nämnvärd blekning.