LED är internationell förkortning för Light Emitting Diodes − ljusemitterande dioder. Sedan 2000-talets början har detta elektriska ljus medfört ett revolutionerande teknikskifte inom belysning där halvledarteknik, lysdioder och mikrochips nu utgör vår viktigaste elektriska ljuskälla efter glödlampan och lysröret. Den första röda lysdioden var rysk och lär ha tillkommit av en slump på 1920-talet under laboratorietester med radioljud. Därefter följde stegvis gröna, gula och orangefärgade lysdioder. De första kommersiella dioderna i dessa färger tillkom 1962 genom pionjären Nick Holonyak, konsult hos General Electric i USA. Ljusstyrkan var svag och primära användningsområden förblev indikatorljus, signalljus och infraröd strålning. Strax innan 2000-talet kunde tre forskare presentera den första blå lysdioden efter långt samarbete mellan japanska och nordamerikanska laboratorier. För detta belönades gemensamt de tre uppfinnarna med Nobelpriset i fysik år 2014*). Med det blå diodljuset som grund kunde man nu successivt framställa vitt ljus i önskade kallvita, vita och varmvita nyanser. Ljusfärgen beräknades ungefärligt enligt kelvinskalans korrelerade färgtemperaturer. En vanlig metod för belysning blev att blanda blått diodljus med orangefärgat lyspulver. En välkommen fysiologisk och ljusvetenskaplig upptäckt från år 2002**) kallades ”tredje receptorn”, en hittills okänd typ av fotoreceptor på ögonens näthinna med två amerikanska forskare, David M. Berson och George C. Braynard, som ”upptäckare”. Denna tredje receptor avviker helt från ögats kända synprocesser och hanterar icke-visuell strålning mot ögonen från ett heltäckande LED-spektrum. Genom elektriska signaler, som vidarebefordras via hjärnans syncentrum, styrs och kontrolleras människans viktiga, cirkadiska dygnsrytm och därmed bland annat hormonbildning, läkemedelsupptagning, aktivering, inlärning, vila och nattsömn. Nobelpriset i fysik eller medicin år 2017***) fick också stor uppmärksamhet genom fördjupad forskning om dagsljusets direkta och indirekta inverkan på oss människor, främst genom den cirkadiska (24-timmars) dygnsrytmen med fysisk och psykisk påverkan. År 2018****) kom nästa stora steg inom LED-forskningen, denna gång från Sydkorea och Japan. Premiären för det nya elljuset från den senaste LED-generationen ägde rum i Paris inför ett par tusen deltagare från belysningsvärlden. Man fick uppleva en ny LED-belysning med hittills ouppnådd kvalitetsnivå, nämligen det första elektriska fullspektrumljuset****) för cirkadisk integrerad inomhusbelysning (icke-visuell ljusstrålning integrerad med visuell, cirkadisk strålning) från så gott som samtliga ljusets alla våglängder (nm) som under dygnets 24 timmar likt dagsljuset skiftar mellan ljus och mörker (Tunable White).

”Ett unikt inomhusljus, så likt det äkta sol -och dagsljuset med dess positiva inverkan på människan”, skrev The New York Times, som i ekonomiska termer spår en positiv utveckling av våra dagliga ljusmiljöer inomhus.

Det cirkadiska LED-ljusets spektrala våglängder styr och reglerar människans biologiska klocka på samma sätt som dagsljus. Valet av ljus och ljusmiljö måste styras av behov, önskemål och kunskap. Det finns många varierande sorters LED-ljus. Lätt att gå vilse. Masstillverkning av billiga lysdioder lockar med glittrande effektljus, signalljus och ”dekor-ljus” i enklaste utföranden. Men belysning för människor i arbete kräver mer. --------------------- FOTNOTER *) Nobelpriset i fysik 2014: Shuji Nakamura, Hiroshi Amano och Isamu Akasaki. ” Årets pristagare belönas för att ha uppfunnit en ny energisnål och miljövänlig ljuskälla – den blå lysdioden. En uppfinning av största nytta för mänskligheten.” (Kungl.Vetenskapsakademien). **) ”Tredje receptorn”, 2002. David M. Berson och George C. Braynard, USA. En historiskt sammanträffande inom spetsforskning då man fann en tredje typ av ljusreceptorer (ganglieceller) på vår näthinna. Den skapar och förmedlar elektriska signaler via hjärnans syncentrum som styr vår dygnsrytm och därmed kroppens biologiska klocka. Genom upptäckten bevisades sambandet mellan en viss icke-visuell ljusstrålning och människans hälsa och välbefinnande. ***) Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017: Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young. ”För deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm. Banbrytande upptäckter där cirkadisk biologi utvecklats till ett dynamiskt och snabbt växande forskningsfält med stor betydelse för vår hälsa”. (Kungl.Vetenskapsakademien). ****) PLDC 2018 i Paris, Professional Lighting Designers Convention, premiärvisning av det nya LED-ljuset SunLike™ skapat av Seoul Semiconductor, Sydkorea, och Toshiba, Japan.