Det är idag en självklarhet att vi ska kunna styra och reglera vår belysning på ett steglöst och bekvämt sätt. Det är dels en betydelsefull fråga om komfort, dels kräver miljöomsorg och energieffektivisering reglerbara ljusmiljöer. Att på ett flexibelt sätt kunna anpassa ljusnivåer och användningstider till faktiska ljusbehov, det är ljusplaneringens uppgift. Ett standardiserat protokoll för digital ljusstyrning är DALI (Digital Adressable Lighting Interface). Det är kompatibelt med olika typer och fabrikat av armaturer utrustade med DALI-driftdon men det övergripande styrsystemet med komponenter bör vara av samma fabrikat inom en och samma installation. Vid programmering av installationen adresseras DALI-driftdonen och varje don får en unik adress, högst 64 driftdon per krets. De 64 adresserna kan sedan delas in i 16 tändgrupper. Dessutom kan 16 ljusscener skapas. Ett DALI-system erbjuder tvåvägskommunikation vilket möjliggör driftkontroll med statusrapport från enskilda armaturer och därmed en effektiv övervakning av elförbrukning och ett rationellt underhåll. Glödlampor och halogenlampor för nätspänning har länge kunna dimras steglöst. Tidigare med fasreglering via en dimmer av fram- eller bakkantstyp men numera även elektroniskt och digitalt. För halogenlampor är dimring viktigt eftersom det medför en förbättrad livslängd. Det går att kontrollera 230V glödljus, numera endast halogenlampor, även i centrala styrsystem via avsedda styrmoduler. Det sker t ex via en strömbrytare med återfjädrande trycknapp. Lågvoltshalogenlampor går att ljusreglera analogt eller digitalt i kombination med anpassad typ av transformator, dimmer, återfjädrande tryckknapp eller styrmodul. Även dimrade lågvoltshalogenlampor får en avsevärt utökad livslängd. För ljusreglering av lysrör och kompaktlysrör krävs speciella HF-dimdon som finns för analog eller digital styrning via potentiometer, återfjädrande tryckknapp eller styrmodul. LED-armaturer ljusregleras mest professionellt via en PWM-signal eller med amplitudmodulering (strömreglering) som genereras analogt eller digitalt. Det sker via anpassad typ av driftdon och ljusregleras via potentiometer, återfjädrande tryckknapp eller styrmodul. Generellt påverkas LED-lampors och LED-armaturers livslängd positivt av att vara dimrade. En unik besparing är mer än linjär eftersom dimring här medför en svalare driftstemperatur som ökar lysdiodernas effektivitet. Traditionell fasreglering av LED via en dimmer av fram- eller bakkantstyp är emellanåt också möjlig men fungerar generellt sämre. Dels blir lägsta ljusnivå relativt hög och dels saknas garanti för att aktuella LED-driftdon i kombination med aktuell dimmer är kompatibla. Trista fenomen kan uppstå som flimmer och brum. Bland lysrörslampor och LED-lampor (retrofit) finns varianter som med vissa begränsningar kan ljusregleras. Information om reglerbarhet och begränsningar ska enligt krav i Ekodesigndirektivet finnas på ljuskällans förpackning.. De flesta lysrörslampor och LED-lampor (retrofit) som klassas ”dimringsbara” är utvecklade för en specifik typ av dimmer men klarar inte alltid detta problemfritt. Det beror vanligen på att totallasten (W) är för låg, att dimmern inte kan hantera ljuskällans elektronik eller på att "intelligenta" multidimrar luras att växla läge. Tills vidare rekommenderar vi att rådfråga aktuell leverantör. För urladdningslampor av högtryckstyp, Compact HID-lampor, har praktiska lösningar för ljusreglering introducerats. Ett exempel är Philips metallhalogen CDM Elite Lightboost som i kombination med avsett driftdon går att dimra ner till 50 % med bara marginella kvalitetsförluster. Ett generellt problem för urladdningslampor är annars just att bibehålla en hög ljuskvalitet vid dimrade nivåer. Ett undantag är gatubelysning där man ofta för energibesparingens skull accepterar en något förändrad ljusfärg och försämrad färgåtergivning.